Middle Aged Men In Lycra, eller kort och gott MAMIL är ett föga smickrande epitet på oss män som i något slags insikt om att tiden håller på att rinna ifrån oss plötsligt i medelåldern börjar klä oss i åtsittande lycra och kastar oss på skinande racercyklar, (även om min inte skiner så mycket) i ett försök att i alla fall se ut som att vi kan cykla jättefort.
Jag erkänner gärna att det finns mycket i fenomenet att göra sig lustig över. Som de hårresande summor pengar många av mina likasinnade lägger på sina cyklar och dess kringutrustning. Att valet av cykel ofta är ett önsketänkande om personlig förmåga snarare än ett lämligt val för en medelålers man med bristande flexibilitet, eller varför inte den kontrast som emellanåt uppstår mellan en MAMILs faktiska fysiska form och den form som dennes kläder föreslår att han borde ha. Men bortom dessa bjudningar så är MAMIL i grunden något väldigt fint. Vi är män som vill hålla oss i form, som gärna gör det i en grupp med likasinnade och som ofta spenderar flera timmar i veckan ute i friska luften med något vi älskar. Motion, social gemenskap och frisk luft. Det finns inte mycket relevant kritik att framföra mot det. Så kalla mig gärna MAMIL. Det är ett epitet jag kan bära med stolthet.